Bostadsrätt med olika insats

Det här är en allmän genomgång, inte juridisk rådgivning. Gäller det er egen situation är det klokt att prata med en jurist.

Vad menas med insats?

När sambor pratar om olika insats menar de oftast kontantinsatsen, alltså det var och en betalade av egna pengar vid köpet. I bostadsrättslagen betyder insats något annat: ett belopp som hör till lägenheten i föreningen och står i föreningens lägenhetsförteckning. Den här artikeln handlar om kontantinsatsen och vad den betyder mellan er.

Spelar det någon roll vem som betalade mest?

Inte i en bodelning, om bostadsrätten är samboegendom. Sambolagen säger att er gemensamma bostad är samboegendom om den har skaffats för gemensam användning, och regeringen skriver att det inte spelar någon roll vem som har betalat för den. Köper ni bostadsrätten för att bo i tillsammans är den alltså samboegendom, även om den ena stod för nästan hela kontantinsatsen.

Hade den ena bostadsrätten innan ni blev sambor gäller andra regler. Det står i Bostadsrätt med en ägare och en sambo.

Hur räknar man vid en bodelning?

Först räknas var och ens andel i samboegendomen ut. Från det var och en äger dras de skulder hen hade när samboförhållandet upphörde – som regel skulder som hör till bostaden, till exempel bolånet. Det som är kvar läggs ihop, och värdet delas lika. Det följer av sambolagen 12–14 §§.

Hjälper det att äga olika stora andelar?

Bara delvis. Ägarandelen, till exempel 70 och 30 procent, avgör hur pengarna fördelas om ni säljer bostadsrätten utan att någon begär bodelning. Men begär någon bodelning och bostadsrätten är samboegendom, delas värdet efter skulderna lika, oavsett andelarna. Andelarna gör störst skillnad tillsammans med ett samboavtal.

Andelarna skriver ni in i överlåtelseavtalet när ni köper. Enligt bostadsrättslagen ska föreningen foga en kopia av avtalet till lägenhetsförteckningen. Är ni sambor som äger bostadsrätten tillsammans får föreningen inte neka er medlemskap om stadgarnas villkor är uppfyllda och den skäligen bör godta er.

Hur kan ett samboavtal hjälpa?

Sambolagen 9 § låter er avtala om att bodelning inte ska ske, eller att viss egendom inte ska ingå i den. Skriver ni att bostadsrätten inte ska ingå behåller var och en sin del av den. Då är det ägarandelarna som räknas, och därför är det klokt att de speglar vad var och en har betalat. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av er båda. Mer om hur det går till finns i Samboavtal.

Tänk också på lånet. Har ni olika stora andelar men delar lånet lika kan det bli svårt att räkna ut vad som är rättvist vid en försäljning. Bestäm hur ni delar ränta och amortering, och fråga banken hur lånet är upplagt. Hur ränteavdraget kan fördelas står i Ränteavdrag för sambor.

Finns det andra sätt?

Ja. Den som har mer sparat kan låna ut en del till den andra, så att ni betalar lika mycket var och äger hälften var. Då är det klokt att skriva ett skuldebrev. Hur det går till står i Låna pengar av sin sambo. Kommer pengarna från en gåva eller ett arv med villkor om enskild egendom gäller särskilda regler – se Gåvor mellan sambor.

Kan bodelningen bli annorlunda om vi bott ihop kort tid?

Ja, ibland. Är det oskäligt att den ena ska lämna ifrån sig egendom, särskilt med hänsyn till hur länge ni har bott ihop men också till er ekonomi och omständigheterna i övrigt, ska bodelningen göras så att den sambon får behålla mer av sin egendom. Det står i sambolagen 15 §. Men det är en bedömning i varje enskilt fall, och ett samboavtal är tydligare.

Vad är bra att göra innan ni köper?

• Skriv ner vad var och en betalar i kontantinsats, och var pengarna kommer ifrån.
• Bestäm om ni vill att olika insatser ska räknas om ni går isär.
• Välj ägarandelar och skriv in dem i överlåtelseavtalet.
• Skriv ett samboavtal om att bostadsrätten inte ska ingå i en bodelning, om ni vill att andelarna ska gälla.
• Bestäm hur ni delar avgift, ränta och amortering, och spara underlagen.
• Se över avtalet när något stort ändras, till exempel om ni får barn eller den ena betalar av mer på lånet.