Bouppteckning när en sambo dör

Det här är en allmän genomgång, inte juridisk rådgivning. Gäller det er egen situation är det klokt att prata med en jurist.

Vad är en bouppteckning?

En skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder, som de var på dödsdagen. Skatteverket kallar den dödsboets legitimationshandling: den visar vem som får företräda dödsboet, och banker vill ofta se en registrerad bouppteckning innan de tillåter uttag från den avlidnes konton eller från konton ni hade tillsammans. Mer om det står i Gemensamt konto.

Grunderna för vad den efterlevande sambon har rätt till – bodelning, bostaden och två prisbasbelopp – finns i När en sambo dör. Här handlar det om själva bouppteckningen.

Hur lång tid har man på sig?

Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen (ärvdabalken 20 kap. 1 och 8 §§). Skatteverket sammanfattar det som att bouppteckningen ska vara inlämnad inom fyra månader efter dödsfallet. Behövs mer tid kan man söka anstånd hos Skatteverket, men det ska göras inom de tre månaderna.

Sedan den 1 juli 2026 tillåter lagen att bouppteckningar lämnas in digitalt, men Skatteverket skriver att det blir möjligt först när myndighetens digitala lösning finns. Fram till dess skickas bouppteckningen på papper.

Vem ordnar bouppteckningen?

Den dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård bestämmer tid och plats och utser två förrättningspersoner (ärvdabalken 20 kap. 2 §). Enligt 18 kap. 2 § ska egendomen tas om hand av en delägare som bodde ihop med den avlidne, så i praktiken är det ofta den efterlevande sambon som drar i gång arbetet.

• Bouppgivaren är den som bäst känner till dödsboet. Hen lämnar uppgifterna och skriver under på heder och samvete att de är riktiga.
• Förrättningspersonerna är två utomstående som inte ärver den avlidne, varken enligt lag eller testamente. De intygar att allt är rätt antecknat och värderat.
• Bouppteckningen kan göras privat med Skatteverkets blankett, eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist.

Vem ska kallas till förrättningen?

Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid, och den efterlevande sambon ska alltid kallas – även om hen inte ärver (ärvdabalken 20 kap. 2 §). Dödsbodelägare är arvingarna, universella testamentstagare och, till att börja med, den efterlevande sambon. Arvingar är i första hand den avlidnes barn, både gemensamma barn och barn från ett tidigare förhållande. Finns inga barn ärver föräldrar och syskon.

Kommer någon som har kallats inte till förrättningen ska ett bevis om att hen blev kallad i tid, ett kallelsebevis, skickas med bouppteckningen.

Hur kommer samboegendomen med?

Det beror på om den efterlevande vill ha bodelning. En sambo ärver inte, men kan begära bodelning av den bostad och det bohag ni skaffade för att använda tillsammans. Begäran ska göras senast när bouppteckningen förrättas (sambolagen 8 §). Kommer den senare är rätten borta.

Har den efterlevande begärt bodelning ska samboegendomen antecknas och värderas särskilt i bouppteckningen, och det ska framgå vem av er som äger vad. Lån som hör till egendomen, som bolånet, antecknas också. Vill någon få täckning för andra skulder ur samboegendomen ska den efterlevandes alla tillgångar och skulder tas med (ärvdabalken 20 kap. 4 §).

Vad gäller om det finns barn under 18 år?

När en förälder och ett barn under 18 år båda är delägare i samma dödsbo ska överförmyndaren förordna en god man som bevakar barnets rätt vid boutredningen, bodelningen och arvskiftet (föräldrabalken 11 kap. 2 §). Det gäller till exempel när den efterlevande sambon begär bodelning och ni har barn tillsammans. Den som tar hand om dödsboet ska anmäla behovet till överförmyndaren i kommunen (ärvdabalken 18 kap. 2 §).

Vad ska skickas med?

• Bouppteckningen i original.
• Testamentet i original eller som bestyrkt kopia, om det finns ett. Se Sambo och testamente.
• Kallelsebevis eller fullmakt för den som var kallad men inte närvarade.
• Andra handlingar som påverkar vem som är delägare, till exempel om en arvinge har avstått från arv.

Bouppteckningen ska också ta upp livförsäkringar och pensionssparande där någon är insatt som förmånstagare, även om pengarna inte ingår i dödsboet (ärvdabalken 20 kap. 5 §). Mer om förmånstagare står i Pension och efterlevandeskydd för sambor.

När räcker en dödsboanmälan?

Räcker tillgångarna bara till begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och finns det ingen fastighet, kan socialnämnden i kommunen göra en dödsboanmälan till Skatteverket i stället (ärvdabalken 20 kap. 8 a §). Den bör göras inom två månader efter dödsfallet. Kontakta socialkontoret i den avlidnes hemkommun om det kan vara så.

Vad händer efter bouppteckningen?

Skatteverket registrerar bouppteckningen. Den avlidnes skulder får som huvudregel inte betalas förrän en månad efter förrättningen, om det inte är klart att det inte skadar fordringsägarna (ärvdabalken 21 kap. 1 §). Har den efterlevande begärt bodelning görs den innan arvet skiftas (23 kap. 1 §). Blir en ny tillgång eller skuld känd efteråt görs en tilläggsbouppteckning inom en månad.