Begravning när en sambo dör
Att ordna en begravning är ett sätt att ta avsked. Här är det praktiska som gäller när den som har dött var sambo: vem som bestämmer, vem som betalar och vad som redan ingår.
· 5 min läsning
Det här är en allmän genomgång, inte juridisk rådgivning. Gäller det er egen situation är det klokt att prata med en jurist.
Får sambon bestämma om begravningen?
Ja, sambon kan ordna begravningen. Begravningslagen säger att den avlidnes önskan om kremering och gravsättning så långt det är möjligt ska följas av den som ordnar med begravningen, som anhörig, närstående eller på annat sätt (5 kap. 1 §). Lagen säger inte att någon av de anhöriga går före de andra.
Finns det ingen som ordnar begravningen gör kommunen det, och får sedan ersättning från dödsboet (5 kap. 2 §).
Vad händer om de anhöriga inte är överens?
Kan de efterlevande inte enas om kremering eller gravsättning ska församlingen eller kommunen som ansvarar för begravningsverksamheten medla. Går det inte, avgör länsstyrelsen vem som får bestämma. Då tar länsstyrelsen särskilt hänsyn till vad den avlidne ville, och till hur nära var och en stod hen – där nämns sammanlevnad först, före släktskap (begravningslagen 5 kap. 3–4 §§).
Hur snart ska begravningen ske?
Kremering eller gravsättning ska ske senast en månad efter dödsfallet, och askan ska gravsättas inom ett år efter kremeringen (begravningslagen 5 kap. 10–11 §§). Intyget från Skatteverket som behövs för begravningen beställer begravningsbyrån eller kyrkan. Finns det särskilda skäl, till exempel att en anhörig är sjuk eller att en medling pågår, kan den som ordnar begravningen söka anstånd hos Skatteverket.
1 månad
Vem betalar begravningen?
Dödsboet. Ärvdabalken låter dödsboet ta på sig kostnader för begravningen redan innan bouppteckningen är klar (18 kap. 3 §). Skatteverket skriver att bankerna normalt godtar att sådana kostnader betalas med den avlidnes pengar, om räkningen är ställd till den avlidne eller dödsboet. Be därför begravningsbyrån att skriva fakturan till dödsboet.
Räcker inte pengarna i dödsboet har kostnaderna för begravning och bouppteckning i praktiken företräde framför de flesta andra skulder, skriver Konsumenternas. Täcker tillgångarna inte ens begravningen kan man söka ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i kommunen, som kan bidra till en enkel men värdig begravning. Betala då inga andra räkningar innan du har pratat med socialkontoret. Räcker inte tillgångarna blir de anhöriga inte personligt betalningsansvariga för den avlidnes skulder, skriver Skatteverket. Mer om pappersarbetet står i Bouppteckning när en sambo dör.
Kolla också försäkringarna. Vissa betalar ut pengar till dödsboet för begravningen. Se Försäkringar som sambo.
Vad ingår i begravningsavgiften?
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift via skatten. För inkomståret 2026 är avgiftssatsen 0,292 procent i de flesta kommuner, 0,070 procent i Stockholm och 0,285 procent i Tranås, enligt Skatteverket. I gengäld ska dödsboet inte betala för det här (begravningslagen 9 kap. 6 §):
- Gravplats på allmän begravningsplats i 25 år
- Gravsättning, inklusive att öppna och återställa graven
- Transporter från det att huvudmannen tagit över ansvaret för stoftet till gravsättningen
- Kremering
- Lokal för förvaring och visning av stoftet
- Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler
Det som inte står på listan, som begravningsbyråns tjänster, betalas av dödsboet.
Vem får gravrätten?
Har den avlidne en gravrätt, till exempel till en familjegrav, går den över till den som har pekats ut i ett skriftligt förordnande. Finns inget förordnande bestämmer den avlidnes efterlevande make och arvingar vem som tar över (begravningslagen 7 kap. 15 §). En sambo nämns inte. Den som har gravrätten bestämmer i sin tur vilka som får gravsättas i graven (7 kap. 21 §).
Vad kan vi göra i förväg?
- Skriv ner era önskemål om begravning, kremering och gravplats, och berätta var de finns.
- Vill ni gravsättas i samma grav: skriv ett förordnande om vem gravrätten ska gå över till.
- Skriv testamente om ni vill att den andra ska ärva. Se Sambo och testamente.
- Kolla vad era försäkringar betalar ut vid ett dödsfall, och vem som är förmånstagare.
- Läs om vad den efterlevande har rätt till i När en sambo dör.
Vanliga frågor
- Får en sambo bestämma om begravningen?
- Ja. Den som ordnar begravningen som anhörig eller närstående ska så långt det går följa den avlidnes önskemål, och lagen säger inte att någon anhörig går före de andra. Blir det oenighet avgör länsstyrelsen, som bland annat tar hänsyn till sammanlevnad.
- Måste sambon betala begravningen?
- Nej. Begravningen betalas av dödsboet. Räcker inte pengarna kan man söka ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i kommunen.
- Hur snart måste begravningen ske?
- Kremering eller gravsättning ska ske inom en månad efter dödsfallet. Skatteverket kan ge anstånd om det finns särskilda skäl.
- Vad är begravningsavgiften 2026?
- 0,292 procent i de flesta kommuner, 0,070 procent i Stockholm och 0,285 procent i Tranås, enligt Skatteverket.
Källor
- Begravningslag (1990:1144) – Sveriges riksdag
- Ärvdabalk (1958:637) – Sveriges riksdag
- Begravning – Skatteverket
- Begravningsavgift – Skatteverket
- Bra att tänka på när en anhörig dör – Skatteverket
- När pengarna inte räcker till i ett dödsbo – Konsumenternas Bank- och finansbyrå