När en sambo dör

Det här är en allmän genomgång, inte juridisk rådgivning. Gäller det er egen situation är det klokt att prata med en jurist.

Ärver den efterlevande sambon?

Nej, inte utan testamente. Arvet går till den avlidnes barn, och finns inga barn till föräldrar och syskon. Har ni skrivit testamente till varandra gäller det, med barnens laglott som gräns. Läs mer i Sambo och testamente.

Vad har den efterlevande rätt till?

Rätten till bodelning. Den bostad och det bohag ni har skaffat för gemensam användning är samboegendom, och den kan delas lika genom en bodelning. Vid ett dödsfall är det bara den efterlevande sambon som får begära bodelning – den avlidnes arvingar kan inte göra det. Begäran ska göras senast när bouppteckningen förrättas.

Vid bodelningen gäller också den så kallade lilla basbeloppsregeln i sambolagen 18 §: den efterlevande får alltid ut samboegendom motsvarande två prisbasbelopp, efter avdrag för skulder och i den mån egendomen räcker. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kr, så det blir 118 400 kr.

Eftersom bara den efterlevande kan begära bodelning finns ett val. Äger den efterlevande själv mest av samboegendomen kan en bodelning innebära att lämna ifrån sig egendom till den avlidnes arvingar. Då kan det vara klokt att inte begära bodelning.

Får den efterlevande bo kvar i bostaden?

• Är bostaden samboegendom har den som bäst behöver den rätt att få den på sin lott vid bodelningen, om det är skäligt. Är bostaden värd mer än den efterlevandes andel betalas mellanskillnaden.
• Är bostaden en hyresrätt eller bostadsrätt som inte är samboegendom, kan den efterlevande ta över den om hen bäst behöver den. Har ni inte barn tillsammans krävs synnerliga skäl. Den som tar över betalar för bostadens värde.
• Det finns normalt en frist på ett år för att begära att få ta över en hyres- eller bostadsrätt. Den gäller inte om den avlidne innehade bostaden och den efterlevande bor kvar.
• Dödsboet får inte sälja, hyra ut eller pantsätta en bostad som är samboegendom utan den efterlevandes samtycke.

Samma regler om bostad och bohag gäller vid en separation, med vissa skillnader. Se När sambor går isär och sambolagen.

Vad händer vid bouppteckningen?

En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Den ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen. Den efterlevande sambon ska alltid kallas. Har den efterlevande begärt bodelning ska samboegendomen antecknas och värderas särskilt.

Räcker tillgångarna bara till begravningen och andra kostnader för dödsfallet kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan.

Är den efterlevande sambon dödsbodelägare?

Till en början, ja. Enligt ärvdabalken förvaltar efterlevande make eller sambo, arvingar och testamentstagare dödsboet tillsammans. Men när bodelningen är gjord, eller om ingen bodelning ska göras, är den efterlevande sambon inte längre delägare – om hen inte också är arvinge eller testamentstagare.

Kan den efterlevande få omställningspension?

Ibland. Pensionsmyndigheten skriver att en sambo kan ha rätt till omställningspension om ni har eller har haft barn tillsammans, väntade barn tillsammans vid dödsfallet, eller tidigare har varit gifta. Att bara ha bott ihop räcker inte. Omställningspensionen är 55 procent av den avlidnes beräknade pension och betalas i tolv månader, längre om man har barn under 18 år hemma. Den som söker ska vara yngre än 67 år.

Vad kan vi göra i förväg?

• Skriv testamente om ni vill att den andra ska ärva. Se Sambo och testamente.
• Skriv ett samboavtal om ni vill att bodelningen ska gå till på ett annat sätt än lagens.
• Berätta för varandra var viktiga papper finns: testamente, samboavtal, försäkringar och lån.