Budget för sambor

Vad är en gemensam budget?

En plan för vad som kommer in och vad som går ut i hushållet under en månad. Konsumentverket påpekar att en budget kan gälla en person eller hela hushållet, alltså de ni bor och delar utgifter med. Hur ni sedan delar kostnaderna mellan er – lika, efter inkomst eller helt gemensamt – står i Gemensam ekonomi eller var för sig?. Den här artikeln handlar om själva budgeten.

Hur börjar vi?

Ta fram räkningar och kontoutdrag från några månader tillbaka. Då ser ni vad ni faktiskt brukar betala, inte vad ni tror. Sedan följer ni samma steg som Konsumentverket beskriver:

• Skriv upp era inkomster efter skatt: lön, och till exempel föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, studiestöd eller pension.
• Skriv upp utgifterna: boende, el, mat, kläder, abonnemang, försäkringar, a-kassa, resor, lån, sparande och fritid.
• Räkna ihop och se om pengarna räcker. Fundera på vad som kan ändras, och gör en budget som går att följa.
• Följ upp: jämför det ni planerade med det ni faktiskt använde.

Konsumentverkets [budgetkalkyl](https://budgetkalkylen.konsumentverket.se/berakna) är gratis och tar 15–25 minuter att fylla i. Den räknar ihop allt åt er.

Vad kostar mat och vardag för två?

Konsumentverket räknar varje år ut vad ett hushåll kan behöva lägga på mat och andra löpande kostnader. För två vuxna mellan 25 och 50 år som lagar all mat hemma ser det ut så här:

Hushållets gemensamma kostnader är förbrukningsvaror, hemutrustning, internet och mobilabonnemang, medietjänster, hushållsel, vatten och avlopp och hemförsäkring. Äter ni lunch ute på vardagar sjunker matkostnaden till 4 240 kronor för er båda, och lunchen lägger ni till själva.

Resten fyller ni i själva. Boende ingår inte, och inte heller resor, barnomsorg, tandvård utöver en årlig undersökning, semester, restaurangbesök och presenter. Beräkningarna gäller dessutom en lägenhet. Bor ni i hus blir till exempel el, vatten och försäkring andra belopp. Använd era egna siffror när ni har dem.

Vad är gemensamt och vad är eget?

Konsumentverkets uppdelning är en bra start. Boende och hushållets gemensamma kostnader är självklart gemensamma, och de flesta räknar maten dit. Kläder, mobil, hygien och fritid är individuella kostnader, och många låter dem ligga i var och ens egen del av budgeten. Det viktiga är att ni bestämmer det tillsammans, så att inget faller mellan stolarna. Tjänar ni olika mycket finns tips i Dela kostnader när ni tjänar olika.

Hur får vi med det som kommer en gång om året?

De är lätta att glömma: försäkringar som betalas årsvis, tandläkaren, semestern, födelsedagar och jul. Konsumentverkets budgethäfte har en årsöversikt för just det. Skriv upp allt som inte kommer varje månad, räkna ihop det och dela med tolv. Lägg undan den summan varje månad, så finns pengarna där när räkningen kommer.

Hur mycket ska vi spara?

Det finns inget rätt belopp. Konsumentverket beskriver en buffert som pengar ni enkelt kommer åt när något oväntat händer, och skriver att hur stor den behöver vara skiljer sig mellan olika hushåll. Ett enkelt sätt är en automatisk överföring varje månad när lönen kommer. Många har ett gemensamt sparande för hemmet och ett eget vid sidan av – mer om det i Gemensamt konto som sambo.

Vad gör vi om pengarna inte räcker?

Konsumentverket råder att prioritera hyran, elen och maten, och därefter medicin, hemförsäkring, a-kassa och barnomsorg. Ta tag i det tidigt. Kommunernas budget- och skuldrådgivare kan hjälpa er att göra en budget. Har ni barn eller låg inkomst kan det också vara värt att se om ni har rätt till bostadsbidrag.

Hur följer vi upp budgeten?

Jämför planen med det ni faktiskt har lagt, till exempel en gång i månaden. Stämmer något inte, ändra budgeten hellre än att ge upp den. Den ska spegla hur ni lever, inte tvärtom.